Nära ursinne

Posted in samhällskommentar on mars 10, 2009 by Gissur Erlingsson

maciej

En kamrat gav mig nyligen Maciej Zarembas Den polske rörmokaren och andra berättelser från Sverige (2006). Jag har ännu inte läst hela, men tillräckligt för att rekommendera den. Det är en sådan bok som är sådär obehaglig att läsa, att det kliar i hela kroppen när Zaremba, med en elegant och rak stil, blottar gigantiska hål i den svenska välfärdsapparaten.

Beskrivningarna av situationen i Landstinget Jämtland i början av 2000-talet har fått mig att koka. Bl.a. en genomkorrupt, vad det verkar, tillsättning av en s.k. ”landstingsstrateg”. Beskrivningen av ärendet ser ut som följer: en kvinnlig partivän till de styrande i landstinget får inte längre fortsätta som sakkunnig på departementet efter valet 2002, och frågan väcks om man inte kan ordna någonting roligt åt henne i Östersund. Strax därefter inrättas en tjänst som ”processägare för internationella frågor”. Beslutet om denna tjänst diarieförs inte. Zaremba (s. 40) skriver:

Plötsligt finns ämbetet bara där – och även den rätta personen! Den 26 november 2002 signerar denna Stockholmspolitiker, som aldrig varit annat än politiker, ett anställningsavtal – som hög tjänsteman hos landstinget.

Eländet stannar inte där – för kvinnan vill inte ha tjänsten. Istället letar man fram en ny partivän, denna gången från en jämtlandskommun. Men efter lite påstötningar från en irriterad opposition, utlyses faktiskt tjänsten. Fem sökte. Fyra hade erfarenhet av internationellt arbete. Den som fick jobbet? Jämtlandspolitikern (som givetvis saknade sådan erfarenhet)!

För en som undertecknad, som fascineras av maktmissbruk i ”världens minst korrupta stat” (jo, enligt Transparency International är Sverige det), är Zarembas bok mycket intresseväckande. Var och varannan sida ger anledning till pulshöjning, svettningar och svår irritation. Helt klart ett gott tecken på att man har med utmärkt samhällskritik och grävande journalistik att göra.


Annonser

Att ”tycka och tänka”

Posted in något annat on mars 5, 2009 by Gissur Erlingsson

arg-kille

Jag springer alldeles för ofta på människor som säger något i stil med ”det är viktigt att man får tycka och tänka”, eller att ”vi måste skapa arenor där folk får tycka och tänka”. Uttrycket ”tycka och tänka” är, kort sagt, väldigt vanligt.

Det är ett ofog! Människor som säger så har nog inte tänkt till. För rimligen måste man väl tänka innan man tycker? Säg ”tänka och tycka” istället. Goddamnit, det rimligen mer korrekta (och normativt önskvärda) ”tänka och tycka” får storstryk av ”tycka och tänka” i en hederlig google-fajt: det avskyvärda sättet att uttrycka sig får 37 200 träffar, det mer njutbara och av mig föredragna bara 871. Varthän är världen på väg?

Delaktighet och misstro

Posted in något annat, samhällskommentar on mars 4, 2009 by Gissur Erlingsson

images

Suck. Upptäckte just att PSW länkat hit. Det känns inte bra att länken går till ett våldsamt gammalt inlägg, och att Remissinstansen faktiskt beskrivs som ”pausande”. Därför – ett hastigt inlägg så bloggen åtminstone är en smula uppdaterad för de nykomlingar som råkar trilla in här.

Två iakttagelsen ligger bakom rubriken, Delaktighet och misstro. Den första väcktes av den andra (ni förstår snart vad jag menar): Jag fick nyligen anledning att minnas hur mina gamla skolkamrater som gjorde sin PRAO på pizzerior kläckte ur sig att…

Fy fan vad äckligt det är med pizzor när man ser hur det egentligen går till med pizzabakning och salladsmakande. Asså, när man bara är kund, och får den färdiga pizzan serverad, ser det ju fräscht ut och så, och det smakar oftast OK också. Men fy fan, när jag praoade på pizzeria X, och såg att de inte tvättade händerna och fan och hans moster, nej, satan, jag äter aldrig pizza igen!!!

Den andra iakttagelsen, som alltså fick mig att minnas den förra, gjordes för drygt en vecka sedan. Jag mötte en man som, i egenskap av forskare, hade varit djupt involverad i en statlig utredning. Det lustiga var att han gjorde en liknande reflektion som de gamla skolkamraterna gjorde efter sitt PRAO-ande. Han tyckte ungefär att…

Fy fan, när man har arbetat så nära makten och djupt inne i en statlig utredning, så tappar man fantamig förtroendet för det representativa demokratiska systemet. Är det inte tjänstemän som är inne och pillar i varje enskild formulering i utredningen, så ringer telefonen sig varm av alla särintressen som vill tjata in en uppfattning, ett visst perspektiv, in i densamma. Politiker ser man knappt röken av. Och det som kommer ut från utredningen får ju stora politiska implikationer. Nej, min misstro mot den representativa demokratin har förvärrats av denna erfarenhet.

Detta kanske är ett allmänt drag, att när man väl kryper in bakom kulisserna i vilken verksamhet som helst, tja, varför inte de svenska universiteten, då tappar man förtroende för de relevanta institutionerna? Månne är det verkligen så att ignorance is bliss!

Angriest man in Holloway

Posted in något annat on december 15, 2008 by Gissur Erlingsson

Jag längtar tillbaks till en tid då…

  • …tågen kom, och gick, i tid
  • …när rulltrapporna fungerade oftare än de var sönder
  • …hemlösheten var lägre (den ökade tydligen med 50 procent mellan 1999 och 2006)
  • …när personalen på caféer och restauranger behandlade en som kund, inte som ett bekymmer
  • …när dokusåpor knappt fanns, i synnerhet idol.

Mina julsånger

Posted in Musik on december 12, 2008 by Gissur Erlingsson

Malcolm f****ng Middleton.

Pavement

Hyllning till Petter Northug

Posted in Idrott on december 11, 2008 by Gissur Erlingsson

northug

När det kommer till sport, försöker jag låta bli att störas av nationalistiska överväganden (se t.ex. här). Ett exempel på detta är min fascination för den fantastiske norske ynglingen Petter Northug (22 år). Ja, min kärlek till honom är gränslös.

Varför ska man älska Northug? För att han skiljer sig från stereotypen av en idrottare som sysslar med en sådan konditionskrävande idrott som längdskidåkning (de plägar ha absolut bäst testvärlden av alla idrottare när individer från olika sporter jämförs). Northug är inte den här hurtige, rosenkindade sportsmannen, som stolt proklamerar sportsmanship och ”må bäste man vinna”-fraser (lex Anders Södergren, Per Elofsson)).

Nej, Northug är så nära en längdskidåkare kan komma Muhammed Ali: våldsamt kaxig, stor i käften, en helt magiskt driven taktiker och fantastisk idrottsman. Han är inte tjurig som typ Wassberg och bröderna Fredriksson; inte liksom en galet glad Gunde-snubbe. Snarare är han ett exempel på en elak kille som får alla brudarna, medan de snälla konkurrenterna får nöja sig med en puss på kinden. Kombinationen av kaxighet, elakhet och viss osportslighet har länge retat gallfeber på konkurrenterna (och många andra…). Ett axplock:

  • I en världscupsprint för knappt två år sedan (Northug var junior då) knuffades svenske Thobias Fredriksson och Northug en hel del. Efter loppet säger Northug: ”Jag försökte köra om Thobias på yttern. Men han är en stor, halvfet sprinter, så det var lögn att gå förbi.”
  • Efter att ha fullkomligt krossat Sverige och Ryssland i stafetten 2007 i Asiago lär han, när han korsade mållinjen, ha skrikit att det var ”så lätt, så lätt, ett barnlopp”, och när de två förföljarna kom över mållinjen vrålat ”who’s the man!”.
  • Den tyske Axel Teichmann (VC-segrare -05) var skogstokig på Northug efter att Northug smulat sönder stafettkonkurrenterna på upploppet i VC-premiären -08, där han störde sig på Northugs hånfulla stil efter målgång, samt att Northug, under uppvärmningen före loppet, gick runt och pratade om att han var så sjuk etc.
  • Efter samma lopp, stafetten i Gällivare, var det många som hade synpunkter på att Northug lät svenske Marcus Hellner göra allt jobb när Norge och Sverige jagade ikapp tätklungan på sistasträckan (hela 17 sekunder). Bl.a. kunde man då läsa följande replikväxling på Northugs hemsida, där en svensk äldre herre yppat det osportsliga i detta:

Äldre herre: Hur känns det att ta rygg på Hellner och åka ikapp 17 minuter gratis? Hur känns det att inte dra en meter under hela loppet? Kan du verkligen känna glädje? Jag har tittat på längdåkning i nästan 50 år och detta var den mest osportsliga seger jag skådat!

Petter: Det kjens underbart!

Jag kan inte låta bli att älska, och hylla Northug. Blogginlägget här får symbolisera starten för den delen av året jag gillar allra bäst: skidskytte och längdsäsongen är i gång! (PS. Klippen nedan, exempel på Northugs överjävliga spurtförmåga, båda gångerna med Sverige at the short end of the stick…).

Asiago 2007… Lyssna särskilt på kommentatorerna efter 41-44 sek…


La Cluzas förra helgen…

Definition av humor

Posted in Idrott, något annat on december 5, 2008 by Gissur Erlingsson

Recept:

  • Ta en person som under normala omständigheter leder ett grävande samhällsjournalistiskt teveprogram.
  • Denna person är skallig, ser ut som ett livsfarligt skinhead och försöker ha en mycket hård och seriös framtoning.
  • Personen talar under normala omständigheter (borderline) karikatyrversion av ”Stockholmska”
  • Placera denna person i ett mycket folkkärt teveprogram, tja, typ På spåret.
  • Låt denna person berätta den grövsta jävla buskisvits du kommer på, gärna på temat ”sex”, gärna involverande ”Kålle & Ada”, och definitivt, definitivt låta denna person prata en rejält usel variant av Göteborska.
  • Vad får vi då? Jo, fett med humor: