Farligt att vara Whistle Blower?

När man är i statsvetarbranschen åker man runt på en hel del konferenser. Man får lyssna på en del skvaller, en del strunt, men ibland får man dessutom höra några väldigt goda samhälls-/fosskaranalyser.

Tyvärr, ska jag säga, kanske inte källan till de goda analyserna alltid vill skylta med sitt namn. Jag ska delge en sådan analys, och nöja mig med att säga att det inte är jag som gjort den. Däremot en väldigt smart typ. Jag har inte en aning om  huruvida han/hon vill att jag offentliggör dennes/dennas namn, och låter därför bli.

Anyhow. Det finns en svensk professor som lite grand gjort det till sin grej att föra fram idén i offentligheten att whistle blowers är centrala för demokratins funktionssätt. Jag delar hans uppfattning. Samme professor, och många med honom, torgför också idén att det är farligt – och har blivit allt farligare – att faktiskt agera som whistle blower (läs t.ex. här):

De [whistle blowers] har en viktig roll, men i Sverige, liksom i de flesta andra länder, är de dåligt skyddade av lagen. Många blir trakasserade, hotade och utfrysta på arbetsplatserna. När arbetsgivarna inte lyckas sparka dem blir de omplacerade till meningslösa arbetsuppgifter tills de ger upp och frivilligt säger upp sig.

Men här blir det lite klurigare (som då min kollega, som refererades till ovan, påpekar): Vet vi att så är fallet? Vet vi att det generellt sett är farlig att agera whistle blower i Sverige? I sin bok Demokratins väktare anger Lundquist bara anekdotisk bevisföring, och lyfter fram ett par fall av folk det har gått dåligt för som försökt påpeka felaktigheter i offentlig sektor. Men hur ser det ut med utfallet den andra möjliga varianten på den beroende variabeln, dvs. ”agera whistle blower” = ”ingenting händer dig”.

Denna metodpoäng har en viktig policyimplikation: Om det är så att mörkertalet här är stort, dvs. att relativt sett väldigt många ryter till när de upptäcker oegentligheter på sin arbetsplats utan att någonting händer, är det då inte oansvarigt av medier att pumpa ut en lätt konstruerad bild av att det är ”farligt” att vara en whistle blower. Om en sådan, kanske felaktig, verklighetsbild sprids, finns då inte chansen att allt fler människor (felaktigt) gör kalkylen att ”naej, jag struntar nog i att gnälla på chefen, jag riskerar ju att förlora mitt jobb”. Och vips, enligt resonemanget att whistle blowers spelar roll för att upprätthålla kvalitet och rättssäkerhet i offentlig sektor, får vi en sämre demokrati på köpet.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: