Det lokala företagsklimatet

Jag vet inte. Det är så lätt att vara en gnällfarbror. Men jag satt här med lokaltidningen och förundrades. Svenskt näringslivs ranking över kommunernas företagsklimat har nämligen ramlat ned. Den baseras främst på enkätsvar från 35 000 företagare. Solna är bäst! Vellinge är tvåa! Och min hemkommun, Gnesta, är ”årets klättrare”! Från fjolårets 238e till årets 124e! Wow. Men jag skulle bra gärna vilja veta vilka instrument en lokalpolitiker har till sitt buds för att skapa den rätta mixen av viktiga variabler för att få till stånd ”ett bra företagsklimat”.

Egentligen tycker jag att det här är bra. Att kommunerna rankas, att kommunerna tvingas jämföra sig med varandra för att se vad som funkar och vad som inte gör det. Hell, just detta är ett av mina och Ödalens argument i kapitlet ”Kommunstruktur, självstyrelse och rätten till självbestämmande”. Men samtidigt… förra året, när det gick så käpprätt åt skogen för kommunen, då viftade Gnestas representanter bort resultatet med att ”metoderna inte var tillförlitliga”, ”frågorna var fel ställda” etc. Och idag? Man toppar hemsidan med nyheten! Och, ”mer dialog och ökad tillgänglighet” förklarar tydligen den fantastiska utvecklingen.

Den skeptiske måste ändå fråga sig: känns inte mätningen lite skakig och metodkänslig när en kommun kan göra en sådan fantastisk uppryckning på lite drygt ett år som Gnesta har gjort, genom att ha ”mer dialog” och ”ökad tillgänglighet”. Vad betyder detta, egentligen? Att man har en bussig näringslivschef som kommer och käkar frukost med de lokala företagarna då och då? Att man byter hälsovårdsinspektör till en som är lite softare gentemot de lokala fiken/kondisen/caféerna och restaurangerna? Omvänt: hur kan man förklara att t.ex. Nynäshamn störtdyker 116 placeringar? Knappast att sådana hardcore-variabler som den lokala infrastrukturen eller de lokala korruptionsnivåerna försämrats kraftigt…

Jag menar inte att döma ut rankingarna., utan vill bara uppmärksamma hur märkligt det ter sig att en sådan (sannolikt) viktig sak för den lokala tillväxtpolitiken som ”det lokala företagsklimatet” kan svänga så makalöst mycket från ett mättillfälle till ett annat. Det finns säkert någon som redan har gjort det, men om nu uppgiften är icke-genomförd, vore det skoj om någon duktig uppsatsstudent tog och gick igenom de senaste årens rankingar, och valde ut de tre bästa ”uppstickarna” och de tre värsta ”störtdykarna” varje år för att se vad sjutton det är som har hänt för att klimatet har förändrats så makalöst mycket.

Min gissning: inte mycket. Nollhypotesen: någon eller några centrala tjänstemän (eller KsO) har bytts ut till någon som uppfattas som trevlig (alt. omvänt, otrevlig), eller att man institutionaliserat någon slags ”företagarfrukost” med typ de lokala företagarna å ena sidan, och näringslivschef (eller motsv.) och KsO å den andra. Svårare behöver det nog inte vara. Och om det räcker med sådana mjuka justeringar (och inte, säg, byggandet av en flygplats eller en avfart från typ E4an rakt in i kommunens hjärta), ja, då kanske det säger något om hur extremt lite det egentligen skiljer mellan, säg, en 92a plats och en 257e dito. Slutsats: de här rankingarna är roliga och sätter frågan om företagsklimat på kartan. Men tillmäta dem något stort, substantiellt värde? Njae…

__________________

EDIT: Lustigt nog har min kollega, den genomsympatiske Dogge ”The Dog” Brommesson, fört ett mycket påminnande resonemang – men då när förra årets siffror redovisades (och mer välskrivet än mitt hafsiga blogginlägg). Jag, hmm, gillar (?) SN:s svar på Dogges kritik. Notera passagen: ”Vi kan konstatera att de flesta av landets kommuner använder vår enkät och vår kommunranking som ett mätinstrument för sitt interna förändringsarbete och som ett jämförelseverktyg i utvecklingen i den egna kommunen.” Konstigt försvar… Om nu kritiken är metodologisk, som Dogges är, är det ju inget vidare om en massa kommuner blir stressade och plötsligt känner sig föranledda att göra någonting, vadsomhelst, bara för att förbättra rankingen. Har inte någon skrivit om det här? Den sociala konstruktionen av politiska problem? Ian Hacking, åtminstone indirekt, och Kjell Arne Rövik, bang on target.

Annonser

Ett svar to “Det lokala företagsklimatet”

  1. […] och anpassning sker löpande. Men liksom med andra typer av jämförelser, finns anledning att mana till återhållsamhet och försiktighet innan man som ledande kommunpolitiker eller tjänsteman börjar snegla för mycket på listtopparna […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: