Colin Nutley bevisar att Hayek hade rätt

bergstrom.jpg


Jag börjar utveckla ett våldsamt motstånd mot det svenska filmstödet. Motståndet kan uppdelas i två delar: ett teoretiskt, ett empiriskt. Den teoretiska invändningen formulerar min vän och kollega dr Nic på ett mycket bättre sätt än vad jag någonsin skulle förmå, så jag citerar honom in length (men gör citatet mer relevant för inlägget med egna passusar):

Dels föreligger ett kunskapsproblem, som särskilt Hayek har lyft fram, och som säger att det är svårt för centralt placerade politiker och tjänstemän att veta vilka [filmer och filmare] som kommer att vara lyckosamma i marknadsekonomin, vilket gör riktade satsningar mycket osäkra. Dels föreligger ett incitamentsproblem, som särskilt Buchanan har lyft fram, och som säger att politiker och tjänstemän ofta har incitament att använda statliga satsningar för egen vinning snarare än för att gynna samhället i stort.

Men det finns också empiriska indikationer på att det är svårt att lyckas med riktade företagsstöd [eller filmstöd, vilket den här forskningen alltså inte behandlar]. Se t.ex. Fredrik Bergströms doktorsavhandling Essays on the Political Economy of Industrial Policy samt Magnus Henrekson och Dan Johanssons nya forskningsöversikt om de företag som ger störst sysselsättningstillväxt.

Min empiriska invändning är enklare att skriva om med egna ord. Eller, förresten, det räcker med en länk. Modern svensk film (fiktion, ej dokumentär) är värdelös. Tänk att Kjell Sundvall och Colin Nutley fått så otroligt mycket pengar på att göra så fantastiskt mycket… skit. Det finns så otroligt mycket dåliga svenska filmare som får stöd, om och om igen. Det här är verkligen ett system som måste avskaffas eller reformeras.

Annonser

5 svar to “Colin Nutley bevisar att Hayek hade rätt”

  1. Ja herregud. Och Richard Hobert.

    FK Arhne:”Filmer som når en stor publik drar in mycket pengar till branschen. Det möjliggör de smala filmerna som också är viktiga men inte drar in pengar.”
    När är det nog då? När får någon någonsin skörda där som Nutley, Håfström et al gödslat?

    Jag ger mig inte in i detaljfrågorna. Jag är rädd för dina kompisar, statsvetarna och nationalekonomerna. De kan formulera sin liberalism/libertanism bra mycket bättre än jag min jolmiga anarkosocialistiska nihilism. Men givetvis måste filmstödet ses över, inte tu tal om det.

  2. Jag tycker att det här helsjukt att det sitter två personer, eller vad det är, och i sin allsmäktighet sitter och bestämmer hur mycket av skattekronorna ska gå till Hobert, Nutley, Håfström och vad de nu heter. Det borde rimligen finnas bättre sätt. Och detta gäller kulturvärlden i stort. Jag har inget emot kulturstöd (fast det borde väl kanske mer fungera som starta-eget-stöd än regelrätta bidrag som inte ger konstnären incitament att s.a.s. leva på sin grej), men det är de satans formerna jag stör mig på. Hur funkar det inom musikbranschen, med kulturstödet? Visst fick din kamrat PMA G***er**dt lite stålar för att föra en lägereldsskiva? Och vad hände med det?

  3. Just det var inget kulturrstöd, det var ett förskott från deras förlag. Deras egna pengar. Och det gick åt helvete.
    Däremot, så fungerar P3s programmering på samma sätt som filmstödet. Ett alldeles för litet antal människor (tillika idioter, men det faktumet rår ingen på) bestämmer vad som ska spelas och inte spelas i din folkvalda och skattefinansierade radio.
    Men allmänt, utan kulturstöd (oerhört b r e d och allmängiltig förenkling och ihopklumpning av en hel mängd stöd/bidrag som fördelas av olika instanser på olika sätt och med varierad framgång) inga diktsamlingar, ingen svensk indie, inga Fucking Åmål. Ingen bildkonst gjord av svenskar efter typ 1900. Inte ens opera. Inte ens någon nationalscen för dramatik. Allt detta behövs ju.
    Fast du menar kanske stöd i form av stipendier och lön, riktat till enskilda kuturarbetare. Det är samma sak där.
    Jag tror egentligen inte man behöver tänka om själva principen, eller ens stöden/ts utformning, eller ens dess kriterier. Däremot bör utnämningarna av beslutsfattarna styras upp. Om det är möjligt. Kanske är det bara folk som gillar att böga med yrkespolitiker som är intresserade av det ansvaret? Och han Von Holstein.

  4. Joakim Staël Von Anka.

  5. Skulle varit med en länk i det förra:
    http://johansvh.blogspot.com/
    Han är ju galen. Alltså, allvarligt, bortsett från hans åsikter. Manodepressiv. Fast bara manisk. Och korkad.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: